Stiftelsens ändamål är att på de orter, där Oy Lohja Ab och Karl Forsström Aktiebolag har sin verksamhet anskaffa pensionärsbostäder och förhjälpa i behov varande personer till vila och rekreation ävensom enligt prövning av stiftelsens styrelse understöda och befrämja Martha-verksamheten, unga personers studielust samt sång- och musikintresset.

Stiftelsen förverkligar sitt ändamål bl.a. genom

• att anskaffa bostäder för att mor skäligt vederlag uthyras åt mindre bemedlade personer som på grund av sjukdom eller ålder pensionerats
  
• att genom ekonomiskt stöd hjälpa mindre bemedlade i behov varande personer till vila och rekreation
  
• att ekonomiskt stöda Marta-verksamhet
  
• att bevilja unga personer, vilka önska studera och är finska medborgare studiunderstöd
  
• att befrämja studielust
  
• att understöda sång, musikintresset och musikinstruktionsverksamhet bl.a Västra Nylands Musikförbund r.f.

Personerna måste vara skrivna i och föreningarna måste verka i Lojo, Virkby eller Västanfjärds kommuner.

Bergsrådet Petter Forsström 1877-1967 var en banbrytare inom Finlands byggnadsindustri. Han var Lojo Kalkfabriks långvarige verställande direktör och utvecklare av industrin inom hela Lojo nejden.

Petter Teodor Forsström född 7.11.1877 i Finby socken i Åboland, död 13.11.1967 Lojo. Föräldrar sjökapten Karl Teodor Forsström och Olivia Gustava Eklund. Maka 1915- Margit Augusta Pauline Schulman.

Den 4 augusti 1915 gifte sig Petter Forsström med general Carl Schulmans dotter Margit Schulmanin. Margit Schulman var konstnärinna, främst akvarellist, som under 1920- och 1930-talet ställde ut sina verk på ett antal utställningar. Paret hade inga barn, men uppgifterna som bergsrådets hustru tog dock upp så mycket av Margit Forsströms tid att målning blev mer av en sporadisk hobby..

Petter Forsström hade inte för avsikt att följa i sin fars fotspår. Tanken var att kalkbrukens ledning skulle tillfalla Petter äldre bror Fredrik, som studerade vid Helsingfors Polytekniska institut. Den 20 årige Petter Forsström ombads övervaka murande av en kalkugn i Virkby, istället för sin bror som på grund av studier inte kunde närvara. Kalkbrännande intresserade Petter till den grad att han stannade vid ledningen av Lojo fabriken. Det som var menat att vara temporärt räckte slutligen 65 år och Lojo Kalkfabrik Ab kan mycket väl ses som Petter Forsströms skapelse.

Lojo Kalkfabrik omvandlades efter Karl Forsströms bortgång till aktiebolag 1912, vars verkställande direktör Petter Forsström, som 1937 belönades med titeln bergsråd, ledde företaget ända tills 1960-talet.

Legenderna kring Forsström ökas av längden av hans livsverk. Bergsrådet Forsström avgick som verkställande direktör för Lojo Kalverk Ab några månader före han fyllde 85 år. Petter Forsström efterträddes som ledare för Lojo Kalkverk Ab av sin brorson Börje Forsström 1962. Lojo Kalkverk Ab hade då vuxit till ett globalt storföretag med mer än tusen anställda.

Petter Forsströms smeknamn Kalk-Petter beskriver väl hans folkliga natur. Det finns ett flertal berättelser om bergsrådet hjälpte enskilda personer vid behov av hjälp. Likaväl passar honom dock titeln patron. Han var en av Finlands industris sista patroner, en patriark i ordets sanna betydelse.

Hans intresse sträckte sig såväl som hans personals privata liv som deras fritid. Redan på 1920-talet lät kalkfabriken uppföra bostäder för dess anställda och tjänstemän, som sedermera själv uppförde egnahemshus. Från och med 1930 fanns i Virkby ett sjukhus, vars närpå satliga utgiftger bekostades av kalkfabriken.

Lojo Kalkfabrik, under ledning av Petter Forsström, deltog i Lojo nejden i många olika aktiviteter. Bland annat ägde bolaget elanläggningen, sågar, grundade skolor och sjukhus och understödde idrotts-, Martha-, scout- samt rekreationsverksamhet. Såväl Petter som Margit uppskattade Martha-verksamheten väldigt högt. Bergsrådet ansåg att nyckeln till välfård låg i fickan på hustruns förkläde och att det därför var viktigt att upplysa husmödrarna om de färdigheter de behövde i hemmen. Kalkfabriken låt uppföra två Marta-stugor, den första i Virkby i början av 1930-talet och den andra i Fatja i slutet av 1960-talet.

Petter Forsström var alltid övertygad att utbildning var en av de viktigaste grundstenarna för unga människor att bygga sina liv på. Därför grundade han redan 1927 Lojo maskinskola, Lojo nejdens första yrkesskola. Tjugo år senare ledde denna tanke även till ytterligare en yrkesskola. För personalens rekreationsverksamhet uppfördes bland annat dansplatser, restauranger, sportplan och siminrättning. Klubbhuset, uppfört på 1940-talet, med sina festsalar var en stor investering i personalens fritidsverksamhet.